P(j)åskigt
Eller nja, inte så pjåskigt, mest påskigt:)
Påskhelgen har varit mkt trevlig!:) Först hem till mamma i Fredags och åt påskmiddag, allså sill och ägg, och god varmrätt! Blev mkt hästprat eftersom mammas vänninna Eva var där. Hennes ponny var den hästen som jag lärde mig rida på...och trilla av på..Riktig liten Mulle häst var det, jävla busPebban! Men söt var hon! Så vi snackade minnen:)
Dom snapsade och drack whiskey, så dom var lagom lulliga och fnittriga, Robin satt mest och snackade med lillbrosan, och jag bara åt, haha!
Vi åkte hem vid elva tror jag, för jag var astrött! Men kunde inte sova en blund den natten! Sammandragningar, förvärkar och bebis som rörde sig hela tiden, antagligen pga att det var så trångt hela tiden..Så klockan 06.00 gav jag upp, tog på mig och åkte upp till stallet. Skulle ju släppa ut hästarna denna dag.
Det var så skönt att röra på sig, vädert var mysigt och att mötas en tidig morgon av gnäggande hästar när man tänder ljuset i stallet är svårslaget:) Efter att jag fixat allt, släppt ut pållarna och fyllt på vatten i hagen, så begav jag mig hem till min halvsovande Robin, kröp ner i sängen och kunde sova:) Stallet gör alltid susen!:-D
Sen vilade jag mesta tiden av dagen,mådde sådär..mådde riktgit illa och orkade knappt röra mig..men vila och dusch hjälpte. Tur var det, för vid sextiden begav vi oss till pappsen för lite opåskig middag. Pappa hade lagat inbakad fläskfile, och det var så SJUKT gott! Åt så vi höll på att rulla hem, utan bil;)
! Massa snack och skratt, som alltid. Pratade med Yasse över skype och visade magen, fikade och åt godis. Vid tiotiden begav vi oss dock hem, för då hade mina sammandragningar satt igång igen, och jag mådde sjukt illa.
När vi kom hem röjde vi lite i sovrummet, och det gjorde en enorm skillnad:)
Sover ganska så jävla uselt, kan bara ligga nån enstaka timme på en sida, för sen gör det så ont i benen(skelettet) så jag måste byta sida. och det gör ONT, både i rygg och i venusbenet när jag ska vända mig, antagligen för trycket där är stort just nu. Jag vaknar allså varje gång jag vänder mig, och vaknar jag inte av det vaknar jag av att jag håller på att kissa på mig.Och att ta mig upp ur sängen är ett projekt...Nätterna känns enormt långa, och när man vaknar, och tror att man sovit bort hela dagen, så är klockan bara runt åtta..vilket ju är bra iofs:)
Tyvärr sa min ena medryttare upp sig förra veckan, vilket ju var väldigt illa tajmat, eftersom det är nu jag behöver hjälpen mest..Men vad ska man göra! Jag vill ju ha någon som vill och brinner för att rida och ta hand om min häst. Det är ju det viktigaste. Så det var nog bäst så..Tur jag har Sara, som nog skulle kunna ställa upp lite mer, och sen får jag se om där är en annan tjej som ev. kunde vara intresserad..Dock har vi kontrakt så medryttaren får fullfölja det, om jag inte har möjlighet att lösa det tidigare..Annars har hon April ut, så jag har lite möjlighet att leta nån annan.
Jag är dock VÄLDIGT tacksam över att Syrran också ställer upp så gott hon kan, och Jannike är en pärla som tar när hon har möjlighet:) Så det ska nog ordna sig. Så länge han blir motionerad som han ska, för det är det som kommer vara problemet för mig sen. Pyssla med honom ska jag nog klara av, men för hans skulle vill jag ju ha någon vill rida. Han förtjänar det bästa:)
Hade lektion för Sara och Emelie. Tog lite bilder i blåsten.
Duktiga Sara och min fina Stanley:
Underbara syrran och stora Chamma:
Byggarna kommer på Tisdag, thank good:) Dom har haft jättemkt förra veckan, och jag vet att Henke gör sitt bästa för att få hit dem, men man blir ju frustrerad när det inte händer något på en vecka, eftersom man känner att där snart ploppar ut en tös..Men det får lösa sig!
Robin fick ju gå från Sony Eriksson också..inte helt oväntat, men oroande såklart. Han är iaf anställd på konsultbolaget fortfarande, så vi hoppas dom kan hitta ett bra uppdrag..Vi vill ju helst inte vara arbetslösa båda två..Men vi får lösa det med..
Vi har köpt vagn med föressten:) Jättefin, lite neutral så där:)
Pengar pengar..man skulle vunnit en liten nätt summa på så där 214 miljoner så hade man inte behövt grubbla;)
Det som oroar mig är ju Stanley också, för jag är så rädd att förlora honom igen. han betyder så mkt för mitt välbefinnande, och att jag öht hade möjlighet att få tillbax honom igen var ju otroligt..Lär ju inte hända igen, så jag vill inte släppa min fina pållis..Vi får se vad som händer..Lösa det ska jag iaf:)
(Bild 2 år gammal)
Nu ska jag dricka lite citronvatten, och fortsätta städandet vi påbörjade igår!
Ha en bra dag!
Oj vilket långt inlägg :) Fin Pålle du har, det verkar vara supermysigt att ha ngt sånt att gå till på morgonen. Men man måste ha ett brinnande intresse förstår jag! Men det låter onekligen mysigt. Jag har sån jääkla respekt(rädsla) för hästar...men jag tycker dem är jättemysiga egentligen!