Förlorad!
Jag var i stockholm, med nån tjej på ett hotellrum, vi hade mysigt, men plötsligt insåg jag att jag tydligen hade ett förhållande med denna tjejen! Jag tänkte: men jag älskar ju Robin, varför e jag inte med Robin." Saknaden gjorde så fruktansvärt ont, högg mig in i hjärtat.Sen läste jag i min mobil att han hade skickat meddelande där det stod:
Dt var inte meningen av den personen att göra dig illa, vart e du?"
Detta var skickat fför flera veckor sedan
Då insåg jag att jag hade varit borta skit länge, men fattade inte varför!! Så jag snodde tjejens mobil(eftersom jag och sa att jag var tvungen att ringa min mamma, (tjejen var askär i mej och snackade bara om alla presenter vi skulle ge varandra dagen efter på alla hjärtans dag)
Jag slet mig ifrån henne, sprang ut i stockholms natten och ringde Robin,...han svarade, man hörde en massa av hans vänner i bakgrunden..Han pratade riktigt så där kallt som bara han kan när han är sårad och arg..men han ville inte visa det..Men denna gången kände jag hans hat..han sa bara: jaha, du bara drar till stopckholm och är med en tjej så som du sa att du inte kunde fatta att folk gjorde."
Jag sa att jag fattade själv inte att jag var i stockohlm, och sa att jag var helt förrvirrad, att det var honom jag älskade, vi är själsfränder och jag vill alltid vara med honom, att jag inte fattat vad som hade hänt, att jag måste varit drogad, för jag minns inget. Och att jag sen inte hade varit med nån förutom den där tjejen, men det var inte sexuellt, bara skumt.
Vi skulle ju flytta ihop jag och Robin, vad hade hänt? jag fattade inget>!!Men jag visste att det var JAG som gjort att allt blev så. Jag frågade honom om han fortfarande älskade mig..
Men han avfärdade mig, och jag märkte att vi aldrig mer skulle snacka igen, hans kompisar skrattade i bakgrunden när han sa:
jaja, men du, ha det så bra!*klick*
Det var sjukt verkligt, och jag fattade inte hur allt blivit så..Hur faan kan man drömma så verkligt???Jag vaknade med sån jävla ångest och hjärtat var i hundra bitar!!
Fy fan va skönt det var att ligga i vår säng, och kunna känna hans doft på kudden bredvid..Nu måste jag bara träffa honom o kyssa honom så jag på riktigt vet att allt bara var en sjuk jävla dröm..
Jag vill aldrig förlora dej...Älskling..
Hörde om en tjej, en av "inne tjejerna" på vår skola i gymansiet. Hon hade gått bort för några veckor sen..pga hjärntumör..Jag kände henne inte, men man blir klart sorgesen ändå..En så ung tjej, som jag själv trodde skulle få ett kanonliv, med tanke på att hon var från näset och säkert hade backup från päronen i allt hon skulle ta sig för..Så slutar henne liv nu, vid 25 års ålder...orättvist.
Hur som helst..Livet är obehagligt...fy sjutton...Man ska ta tillvara på alla man har, och livet...När som helst kan det vara någon du älskar, eller du själv..
Älska alltid mycket!
Puss
Dt var inte meningen av den personen att göra dig illa, vart e du?"
Detta var skickat fför flera veckor sedan
Då insåg jag att jag hade varit borta skit länge, men fattade inte varför!! Så jag snodde tjejens mobil(eftersom jag och sa att jag var tvungen att ringa min mamma, (tjejen var askär i mej och snackade bara om alla presenter vi skulle ge varandra dagen efter på alla hjärtans dag)
Jag slet mig ifrån henne, sprang ut i stockholms natten och ringde Robin,...han svarade, man hörde en massa av hans vänner i bakgrunden..Han pratade riktigt så där kallt som bara han kan när han är sårad och arg..men han ville inte visa det..Men denna gången kände jag hans hat..han sa bara: jaha, du bara drar till stopckholm och är med en tjej så som du sa att du inte kunde fatta att folk gjorde."
Jag sa att jag fattade själv inte att jag var i stockohlm, och sa att jag var helt förrvirrad, att det var honom jag älskade, vi är själsfränder och jag vill alltid vara med honom, att jag inte fattat vad som hade hänt, att jag måste varit drogad, för jag minns inget. Och att jag sen inte hade varit med nån förutom den där tjejen, men det var inte sexuellt, bara skumt.
Vi skulle ju flytta ihop jag och Robin, vad hade hänt? jag fattade inget>!!Men jag visste att det var JAG som gjort att allt blev så. Jag frågade honom om han fortfarande älskade mig..
Men han avfärdade mig, och jag märkte att vi aldrig mer skulle snacka igen, hans kompisar skrattade i bakgrunden när han sa:
jaja, men du, ha det så bra!*klick*
Det var sjukt verkligt, och jag fattade inte hur allt blivit så..Hur faan kan man drömma så verkligt???Jag vaknade med sån jävla ångest och hjärtat var i hundra bitar!!
Fy fan va skönt det var att ligga i vår säng, och kunna känna hans doft på kudden bredvid..Nu måste jag bara träffa honom o kyssa honom så jag på riktigt vet att allt bara var en sjuk jävla dröm..
Jag vill aldrig förlora dej...Älskling..
Hörde om en tjej, en av "inne tjejerna" på vår skola i gymansiet. Hon hade gått bort för några veckor sen..pga hjärntumör..Jag kände henne inte, men man blir klart sorgesen ändå..En så ung tjej, som jag själv trodde skulle få ett kanonliv, med tanke på att hon var från näset och säkert hade backup från päronen i allt hon skulle ta sig för..Så slutar henne liv nu, vid 25 års ålder...orättvist.
Hur som helst..Livet är obehagligt...fy sjutton...Man ska ta tillvara på alla man har, och livet...När som helst kan det vara någon du älskar, eller du själv..
Älska alltid mycket!
Puss
Kommentarer
Trackback
